jag har ju haft a seeeecret för er men som många av er kanske har listat ut. en hundvalp. en mops. en stanley. vår stanley. vi har tänkt, funderat, haft tusen frågor, fått tusen svar och tänkt återigen. vi har kontaktat olika kennlar och fått svar från många. vi fick extra kontakt med ett kennel som kändes så himla bra och de väntade valpar inom en vecka. nu har vi tänkt klart och bestämt oss att det tyvärr får vänta. vi är fortfarande unga och vill ut och se oss om i världen. stanley får vänta på oss och vi får vänta på honom i några år. så fort man ska göra något, impuls eller inte så tänker man "vart ska stanley vara då?". tjejkvällar, resor, kalas, utflykter osv. man blir så fast, tyvärr. vi känner att det inte är dags nu, att det får vänta några år. för jag vill ge honom all tid & kärlek jag kan. och visst, det kan vi nu meeen vi vill fortfarande göra saker innan vi blir bundna. jaa, det är beslutet och det var hemlisen att det var riktiga planer och funderingar på att skaffa stanley nu. & så får jag typ ångest för jag vill att vi ska ta hand om honom nu. just nu vill jag bara pussa och gosa med honom. han föddes i söndags. imorgon är han en vecka. han fick en bror och fem systrar. skulle så gärna vilja träffa dom ändå men då vet jag att jag kommer bli helt fast! men det är jag ju typ redan dock. i love them!