jag är för kort, mina armar är tjocka, min haka är spetsig, mina lår är för tjocka. allting finns med hela tiden om hur man ska vara, hur man ska se ut, alla reklamer och sånt. inte så konstigt att man blir påverkad och mår som man gör. jag skulle kunna fortsätta att skriva vidare på min första mening men då blir den nog för lång. ångesten. man kan inte orka alla dagar. det finns människor som säger att man ska sluta upp och vara nöjd över den man är. att man därför ska sluta gömma sig och gräva ner sig i ett hål. tror ni att man är så dum så att man inte kämpar och att man inte försöker? att man bara står på samma ställe och trampar? alla försöker vi ju växa som människa hela tiden.