fan, det är patetiskt att leta fel på sig själv när man kan må bra. man är inte det som person utan alltså tänkandet i sig. åh, att bara kunna kolla sig i spegeln och inte vilja förändra varje del. när folk säger fina komplimanger så säger man bara nej! man kanske är rädd för den där dagen då personen kanske tar tillbaka allt den sagt som man då kanske trodde på eller om man bara sa nej och struntade i det. man kan välja att må bra, man kan få bort alla onda tankar om sig själv. jag försöker hela tiden och jag vet att jag är den jag är, det är såhär jag ser ut, that's it. jag har på senare tid börjat acceptera mig själv lite mer för att jag ser ut så här, jag kan inte ändra på allting även fast det finns en lista. jag kan aldrig bli längre, få längre ben, ha en snyggare haka, smalare höfter, längre fingrar, snyggare armar osv.

det är ingen idé att längre gå och tycka illa om sig själv. visst, vi alla har bad days och good days, så är det bara. det gäller att se till så att man själv mår bra och att man är glad, och att allt känns bra. man är inte rätt i allas ögon men så längre man är rätt i sina egna ögon, iallafall att man försöker då kommer man att må bra. det finns säkert fler som känner igen sig och bara så ni vet, ni är fina precis som ni är!